lördag 29 oktober 2011

Hösten intar...

... trädgården och arbetet. Förra helgen var det storstädning i trädgården - då var det dags för daliorna att parkera i sina vinterlådor
och pelargonerna bars in i källaren. Lite sorgligt för de blommar fortfarande fint men... ingen kunde njuta av det eftersom de hela tiden var täckta för frostnätterna och -mornarna :(
Även humlen på hönsgårdstaket fick sig en duvning, dvs rensades bort helt. Förra årets snösamling då hela taket höll på att ramla ner vill jag inte vara med om igen - ibland lär man sig av misstagen ;)
Fiskarna i dammen simmar fortfarande runt lite försiktigt men pumpen är nu upptagen och det mesta av allt grönt som växt hejdlöst har nu dämpat sig. Egentligen skulle man gå daglig runda med håven nu för att ta bort nedfallande löv och bok-kottar.
Vad dumt det egentligen är att ha en damm under ett träd men så tänker man inte på våren/sommaren när det blir lite lagom skugga.

Denna helg vaknade vi till en vackert lysande dag som lockade ut oss att bara småpyssla lite. Och fota lite vackert som fortfarande finns att njuta av. Som 'Berberisen'. En tråkig växt tycker många men se så fin den är i höstskrud - både på avstånd... 
... och nära.
 
Och den japanska lönnen går i samma skala.
Från köksfönstret banar de en fin väg ner till hönshuset - som om det var planerat :o ...

Rabatten nedanför trappen har fått nya lökar - denna gång lite lägre än förra årets tulpaner som mer svävade ÖVER rabatten vilket inte var så fint.
Nu blir det lågt och rosa/ vitt. Gör om - gör rätt! Eller gör om igen...

Punporna till morgondagens skapande är skördade och ligger i växthuset och väntar sedan förra helgen. De höll också på att frysa ifrån oss.
 Och rosorna ger inte upp. De är ursöta och har massor av knoppar där en del även orkar slå ut :)










Och så lite om hönsen. De verkar också njuta av dessa härliga dagar och samlas ofta mellan hönshuset och husvagnen - det verkar bli lite varmare och lugnare där. Till och med tupparna finner ro bredvid varandra här - alla tre. 'Rock' har befälet (närmast), 'Kungen' har den högsta stämman och den röda - som fortfarande inte har något namn - smyger med men håller ändå koll på vad han har bakom ryggen 
Yngsta kullen om fem håller fortfarande ihop även om mamma nu har släppt taget helt.
Det innebär att det nu är två ungkullar om fem stycken som drar runt över gården och av dem är det bara en - kanske två - som är tuppar! Ett bra år trots allt :)

Ja, så har vi det i Fredriksdal en dag som denna.
Vi hoppas förståss på en lika skön dag imorgon men då blir det nog mer slit. Vedbacken kallar igen - vi MÅSTE bara få in den ved som skulle varit huggen i somras...

// Sussie :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar